Godmiddag!

Så var det oktober och löven börjar gulna och faller av.

Oj vad jag saknar våren och sommaren nu...Fast lite mysigt är det då man får tända alla ljus och kura ner sig i soffan med en filt om sig. ( man måste tänka posetivt ju)

Just nu går min hjärna på högvarv...

Efter en "down" period mellan mej & P så har vi nog rett upp en massa ( hoppas jag i allafall)..Men jobbet suger (som våra ungdomarna säger)...

Jag jobbar ju med psykiskt sjuka med missbruksproblem....Och mitt hjärta bara säger:Fy f-n för att behandlas på detta vis.

Totalt överkörda kan dom bli för att "VI" normala tycker en sak.....

Men jag kommer kämpa vidare för deras rättigheter i vårt samhälle...........

Men det som maler i mej ( läser expressen idag)är att jag fick en meddelande i måndags eftermiddag om en kille som tog livet av sig framför en webcam...

Och jag läste under måndags eftermiddagen på Flashback där hans avsked finns..

Och så dum som jag var så såg jag även bilderna.

Där sitter folk och "peppar" han....tex..gör det nu,eftersom jag ska till jobbet.

Du vågar inte osv...

Hur f-n kan personer skriva detta??

Ok vi kanske inte kan förhindrat detta men att avsluta sitt liv med dessa ord i sin minne ............

Jag bara känner att världen har blivit så himla kall & hård.

Men frågan finns ändå kvar i mej...Om killen hade fått hjälp sen han var liten, sen att personerna runt om han kanske försökt agerat på ett annat vis och tänkt lite på hur hans diagnos är...

Jag får en känsla av att samhället idag är rädda över att konfronteras med psykiskt sjuka...

Kanske är det så att det finns en rädsla över hur man ska agera??

En rädsla över okunskapen om psykiskt sjuka el neuro skadademänniskor??

Mitt tänkande är:Det kan vara JAG som drabbas nästa gång och hur vill jag bli behandlad då?

Men avstånd? NEJ

Någon som lyssnar på mej? JA

Mitt hjärta gråter för Marcus Jannes...men nu har han i allafall fått ro i sin själ...Och jag känner mycket med hans familj........

Idag är det

dax för DBT möte igen.
Är kanske inte på topp för att prata just nu men måste ju gå ändå,vet ju att det hjälper mej att gå dit iallafall.
Så förresten ett hus som var till salu och fick sen reda på att huset var till salu pga otrohet.
Otrohet är något som skrämmer mej så fruktansvärt.
För skulle det hända mej att P var otrogen så skulle jag bli så fruktansvärt sårad och ledsen.
Jag tror inte att jag skulle kunan förlåta han för denna handling.

Åhh..hitta en låt som jag gillade starkt

Min musik måndag

Mår inget bra just nu

Tankarna far igenom mitt huvud just nu.
Min älskade P berätta för mej i helgen att han nog inte orkar leva med mej mera.
Det var som att jag ramla ner i ner i det "svarta hålet" och jag aldrig kommer kunna ta mej upp därifrån utan kommer sakta dö där.
Har tappat precis allt känns det som och livslusten finns inte kvar hos mej längre.
Är det så här livet ska kännas och vara?
Just nu lyssnar jag väldigt mycket på musik och ännu en gång så är detta en av mina favoriter.Ja hela hennes skiva är underbar.

Åhh vad jag älskar denna låten än

Ännu en låt som berör mej mycket