Vilket liv!

Vilket liv jag har haft det sista...känns som bara livet e pest just nu.


Inte nog med att när jag skulle börja jobba heltid igen så ramla jag i en trappa och slet av ledband + skelettet till ledbands fästet.
Kul kul! *not*
7 v sjukskrivning till en början, och en otros på benet dag & natt....

Sen visar det sig att efter 7 v så har jag fortfarande ont i knät och ortopeden vill gå in med artoroskopi för att kolla menisken och benbitarna som fanns i knät efter ledbandskadan.

Nu är artoskopin gjord och jag är sjukskriven 3 v till,f-n f-n...vill bli bra NU....
Värst är det nätter då knät värker så förbannat,inte ens morfin tabletter hjälper.

Sen har ännu 2 dödsfall i min närhet...
En kille på endast 19 år som dog av antagligen överdos..fy fan!
Varför har man inte kunnat hjälp killen i tid och komma ur sitt missbruk?
Som jag har fattat det så har han missbrukat länge men ingen vuxen eller annan vågar säga något och begära hjälp.
Varför bryr vi oss inte mera om varandra och frågar hur man mår?
Är alla så jäkla självupptagna så man inte ser eller vågar man inget säga?

Sen igår fick jag reda på att en kille på 31 år somnat in,man vet ännu inget vad det är .
Men troligtvis tabletter och alkohol....

Känns lite som att år 2011 är "dödensår"...allt för många unga till synes friska ( hur dom mår inom sig vet man aldrig) avlider.
Hur ska dettta år sluta??