Längesen...

Längesen jag skrev här men har liksom inte haft ork att skriva...
Förra årets semester slutade i kaos,jag gav mej av hem ( vi var i husvagnen) ensam och mådde fruktansvärt dåligt i min vilsna själ och behövde verkligen vara ensam.

Vet ju att detta med semester ställer så höga krav på mej själv och stressar sönder mej inombords för att alllt ska vara så perfekt och man ska vara glad och posetiv fastän jag bara vill lägga mej och sova och gråta mej igenom semestern,energi är slut i kroppen.

Det innebar att jag gav mej hem,skulle hem och gå till frissan och åka tillbaka sen dagen efter men jag ändrade mej och åkte aldrig tillbaka utan lämna bara beskedet till resten av familjen att jag kommer senare,vilket resulterade att hela familjen kom hem och P lämna barnen här och gav sig tillbaka till husvagnen.

Kanske var det tur att jag fick barnen eftersom jag vet inte hur det hade slutat om jag inte haft dom hemma.
Jag låg typ i sängen i 5 dagar ( jodå lagade dock mat till barnen) sen insåg jag att jag behöver något för min ångest och tog tag i mej och ringde min läkare och berättade hur läget var med mej,han ville lägga in mej men tacka nej eftersom jag hatar sjukhus...men fick ångestdämpande medicin i allafall och när det gått en vecka så kom P hem till oss,men jag kan säga att jag INTE saknade han eftersom när man mår så förbannat dåligt så vill jag vara ensam.
Det är en skyddsmekanism, jag vill inte visa mej svag och ynklig.
Fast innerst inne så hade jag behövt vara i hans famn för så ensam och ledsen jag var under dessa dagar har jag aldrig upplevt innan.

Har klarat av jul & nyår nu också dessa som jag verkligen "faller" ner i dom mörka tankarna,kanske hjälpte det att jag jobbade julen och slapp stressa upp mej med den "perfekta" julen.
Men sen har jag ju haft min medicin som ett hjälpmedel...vet inte vad som hade hänt om jag inte haft den.

Nu är det snart januari slut, och mår skit, Ska det verkligen vara så här?
Kan man aldrig få vara lite glad och lycklig?
Fast jag vet ju att mycket beror på att jag har en stress inombords och sover knappt någonting så där av så hamnar man i ett "ekorrhjul" som bara snurrar fortare och fortare..
Hur får man stopp på det??